Detta ämne skulle jag ha skrivit om för en månad sedan, men det är ständigt aktuellt i min värld. Det handlar om travets ambassadörer. Alla som såg sändningarna från Jubileumspokalen på Solvalla lär komma ihåg glädjen som gick rakt igenom rutan från Rolf Ramnegård (Britt Hudson), Ann-Louise Wernby (Lizas Irja) och Ralf Karlstedt (Prince Tagg). Det gick inte att ta miste på deras kärlek till HÄSTEN och hur mycket deras hästar betydde för dem!
Jag hade genom jobbet förmånen att göra en intervju med Rolf Ramnegård dagen före tävlingarna på Solvalla och det var en sån där intervju som "stack ut". Varje tävlingsdag finns det ett antal hästar som jag hejar lite extra på, bara för att de har ägare/tränare som är väldigt trevliga och sympatiska. (Motsatsen finns också, men de är väldigt få. Ska inte nämna dom...) Det var givet för mig att hålla tummarna för Rolfs häst Britt Hudson den onsdagen. Rolf är en skicklig golfspelare också, som vunnit klubbmästerskapen i golf samma dag som jag intervjuade honom.
Från Mullsjö innanför Nordmaling kommer mjölkbonden Kristina Wiik med sin El Sueco och plockar V75-segrar under sin klassklättring mot Gulddivisionen. Glädjen går genom rutan när hon förklarar kärleken till sin häst. Det går inte att undgå att se hur mycket hästen betyder för henne.
Senaste tävlingsdagen här på Umåker kördes VK-mästaren med 125.000 kr i förstapris. Det är ett av banans största lopp för året. I år fick vi se en mycket populär segrare i Kung Töll som tränas av hemmaamatören Kjell Bergström. Jag har känt Kjell i tiotalet år och har aldrig sett honom så rörd. Det var länge sedan en vinnare på Umåker hyllades så hjärtligt och spontant av publiken.
Det finns MÅNGA fler goda ambassadörer för vår svenska travsport ute i landet som aldrig kommer i närheten av vinnarcirklar och TV-kameror. Jag hade gärna nämnt fler, men alla dessa personer är oerhört viktiga för svensk travsport. Jag hoppas att det kommer satsningar som görs för att kunna behålla dessa viktiga personer, så att det inte blir "100% travindustri" inom några år.
Det ser tyvärr mörkt ut. ST gör vad de kan för att minska antalet ambassadörer. En första åtgärd borde vara att sluta diskriminera B-tränade hästar. Det finns mycket mer att önska men tyvärr har jag inget hopp om ST. Kul ändå med de nämnda som fortfarande finns kvar. /Anders
SvaraRadera