Jag tillhör de som tror att korsningen mellan den amerikanska och den franska travaren är vägen för att nå den "optimala" travaren. Jag har belyst de hästar som har franskt i blodet och dess framgångar inom bl.a. V75. (Tyvärr har jag inte uppdaterat de tre senaste omgångarna.) Jag tror det är på sin plats att jag också försöker balansera mina inlägg en del, eftersom det inte är den enklaste vägen att gå för att få fram en "topptravare".
Flera framgångsrika svenska tränare har exempelvis hoppat av sina "franska projekt". Fick andrahandsuppgifter, från en tränare som förklarat sitt "spårbyte" med att han tycker att franska hästar är: "Istadiga, ojämna, obegåvade och har ett psyke som inte är anpassat för svensk travsport." Hårda ord... I detta fall har det handlat till största delen av hästar som är "i princip" (finns väl ingen häst med 100% fransk stam?) enbart franskstammade. Jag tror psyket blir bättre, om vi har "lagom" dos franskt. Det gäller att hitta den "gyllene medelvägen" och de rätta individerna.
De franskstammade hingstarna haussas lätt upp idag. Man ska vara medveten om att det generellt sett är betydligt ojämnare förärvning bland de franska hingstarna som verkat i svensk avel, kontra de amerikanska. De är heller inte lika "tidiga" generellt. Är man beredd att ta den risken, så kan man hitta guldkornet. Man kan också bli ståendes med en ostartad individ.
Jag hörde ett resonemang från en framgångsrik uppfödare när vi var på årsstämman. "Jag skulle aldrig gå med ett ungt sto till en fransk hingst. Floppar stoet med sina första avkommor går det inte att reparera." Däremot kunde han tänka sig att gå till en fransk hingst med ett sto som visat att hon är bra i aveln.
Återkommer med en koll av kulltopparna födda 2005-2006 i slutet av detta inlägg...
**
Tyvärr har man återigen fått gömma ansiktet i händerna och fundera över Freidenvalls ledare i Ronden. Idag känns det som att han satt sig på en vinglig cykel på en väg utan mål... Förvisso kan man alltid undra om det var "hönan eller ägget som kom först", men jag känner ändå att det var en del tveksamma synpunkter.
Han undrar vad BAS åstadkommit för "hjälteinsats". Tja, jag är i alla fall imponerad över att BAS-organisationerna står enade. När hände det senast? Har det ens hänt förut? BAS står enade och har en gemensam verksamhetsplan med värdegrunder och målsättning. Det är inte alla organisationer som kan säga detta...
Freidenvall pekar på att medlemsantalen sjunker i organisationerna och att andelen aktiva minskar. Här kommer "hönan och ägget". Personligen så anser jag att man inte kan lägga hela den skulden på BAS. STC har hotat om nedläggningar av banor och genomfört neddragningar av tävlingsdagar i vissa regioner m.m. STC har höjt avgifterna för licenserna och försäkringspremierna har ökat. Primärt tror jag att detta gjort att många valt att "lämna in". Sedan har även övriga kostnader för hästägare/amatörer/uppfödare ökat via drivmedelskostnader, foder, spån etc, men det lastar jag inte STC för...och inte BAS heller.
I den ekonomiskt tuffa månaden januari när licensavgiften, försäkringarna och medlemsavgifterna ska betalas...så tror jag väldigt många prioriterar bort just medlemsavgifterna när det är tuffa tider. "BAS-organisationerna har ändå inget att säga till om..." Nu jobbar BAS för att få mer att säga till om, vilket säkert i så fall även skulle öka antalet medlemmar.
Jag vill också inflika att ASVT faktiskt har börjat vända medlemstrenden uppåt. Som medlem i ASVT får man ett flertal medlemsnyttor. Rabatt på försäkringar hos Folksam, rabatt på foder hos KRAFFT. Nyligen skrevs ett avtal med LRF Konsult. (Läs mer här!) Jag vet att det pratas om ett antal ytterligare medlemsnyttor, så i praktiken tjänar man på att vara medlem i ASVT. Förhoppningsvis vill man även vara med för att driva uppfödarnas frågor och ta del av andra tjänster som ASVT kan bistå med!
Freidenvall avslutar ledaren med orden: "Svensk travsport har inte råd att spilla onödigt krut på inre stridigheter." - kanske sant, men när skrev han själv senast en positiv krönika? Det känns i alla fall väldigt lätt att beskylla BAS för tappet av aktiva...
***
FAKTA (källa: blodbanken.nu)
Kullen född 2005 vid årsskiftet, de 25 vinstrikaste avkommorna.
- De tre vinstrikaste hade samtliga (mer eller mindre) franskt blod i härstamningen.
- 12 var 100% amerikaner och 13 hade mer eller mindre franskt blod.
- Av de 13 med franskt blod är snittandelen, 17,11%.
Kullen född 2006 vid årsskiftet, de 25 vinstrikaste avkommorna.
- Två av de tre vinstrikaste hade franskt blod i härstamningen.
- 14 var 100% amerikaner och 11 hade mer eller mindre franskt blod.
- Av de 11 med franskt blod är snittandelen, 20,34%.
Sammanfattning, av dessa 50 kulltoppar:
- så har 26 st (52%) helamerikansk härstamning.
- så har fyra (8%) mellan 0,01-10,00% franskt blod.
- så har tolv (24%) mellan 10,01-25,00% franskt blod.
- så har fem (10%) mellan 25,01-50,00% franskt blod.
- så har en (2%) över 50,00% franskt blod. (59,63%)
Hej.
SvaraRaderaSom vanligt en intressant blogg med en hel del kloka synpunkter.
Vad gäller den Franska rasen är jag väl färgad av min bostadsort de sista 15 åren men jag förstår en del av de som kritiserar det franska blodet.
Rent allmänt är det betydligt mera osäkert att använda den franska rasen men å andra sidan är jag övertygad att chansen till högvinst är betydligt större om det finns några droppar franskt blod i våra travhästar.
Tyvärr är det rent generellt betydligt svårare att vara uppfödare och tränare till Franskstammade travare. Varför tar för lång tid att förklara nu men hoppas kunna ta upp det en annan gång.
Håkan !
Jag skulle vilja veta om det finns liknande procentsatser fransk/amerikanskt blod på hela årskullar.
Mvh Anders Lindqvist
ecurie.09al@orange.fr
Skulle (ännu mer) tycka det vore intressant att se hur stor del av kullen med 100% amerikanskt blod som placerar sig i kulltoppen.....
SvaraRaderaJämfört med hur stor del av kullen med franskt inslag på ena halvan av stammen.....
Jämfört med hur stor del av kullen med franskt/amerikanskt på båda sidor av stammen....som placerar sig i kulltoppen