Generellt sett sägs det att "det är bra att man säger vad man tycker". Är det så? I många fall är det underförstått "det är bra att någon säger vad jag tycker"... Jag har fått höra från olika håll att det finns många ömma tår i travbranschen. Då kanske det inte alltid är "rätt" att säga vad man tycker? Det är bra om det finns olika åsikter, men det är viktigt att man då försöker vara saklig.
Jag försöker att uppskatta de personer som vågar säga vad de tycker och står för sina åsikter. En annan sak som jag uppskattar är personer som också kan erkänna att de har fel, men det är en annan sak.
En person som i alla fall tydligt har sagt vad han tycker är min vän Per Johnsson. Han har även markerat att han tycker att något är väldigt fel. Han avsäger sig kandidatur i ASVT:s styrelse pga att han anser att travsporten är en fusksport. Det konkreta exemplet är Åke Svanstedt som dömdes i tingsrätten (domen överklagad och har ej vunnit laga kraft) för brott mot djurskyddslagen. Trots detta ser nio av tolv nyblivna tränare upp till Åke Svanstedt i intervjuer i Travronden. SHK (Svenska Hästsportjournalisternas Klubb) utser Åke Svanstedt till "Årets Tränare" på Hästgalan i Göteborg. Min åsikt är att det är otroligt viktigt att stå upp för de värdegrunder som vi ska ha inom svensk travsport, från uppfödning till elittävlande.
Läs hela Per Johnsson förklaring till avhoppet!
Igår fick vi läsa i Travronden om att "ASVT skrotar förslaget om 'svenskfödd'". Jag vet inte om rubriken följer vad som står i texten, men jag kanske har läsproblem. (Min mening är att förslaget är delvis omarbetat, men det kanske är samma sak som att skrota?) Tydligen är det en känslig fråga och här finns det otroligt många "ömma tår". Det är uppenbart dumt att säga vad man tycker här, så länge man inte säger "rätt". Jag ska inte klampa runt på alltför många tår, men lite ska jag tycka till. Hoppas att det finns de som "tycker att det är bra att han säger vad han tycker". Mats Gabrielsson känner jag inte och vet inte om han har ömma tår. Eftersom han uttalar sig i Ronden, så blir det hans åsikter som jag bemöter. Jag uppskattar i alla fall att han säger vad han tycker, även om jag inte håller med honom så ofta.
- Mats Gabrielsson går ut och påstår att detta ENBART skulle handla om avundsjuka från ASVT:s medlemmar riktat mot honom och hotar med att sluta föda upp travhästar. Visst skulle det vara en förlust för svensk travsport, om Gabrielsson slutade med travsporten. Precis som den förlust det är med varje enskild aktiv som redan slutat av olika andra anledningar. Här i norr är det väldigt många som slagit igen sina stallar efter de nerdragningar som annonserats och genomförts beträffande tävlingsdagar på vissa banor. Färre uppfödare, tränare och hästägare. Tyvärr!
- Jag undrar varför han låter sina ston stå i Estland istället för i Sverige? Såvitt jag vet, så kan det inte bero på att det finns högkvalitativa avelshingstar i Estland som inte är tillgängliga i Sverige. Det kanske finns fördelar som jag inte känner till.
- Gabrielsson hotar med att dra detta till EU-domstolen "på rent djävulskap". Hur kan ett EU-land som Frankrike få ha en stängd stambok? Hur fungerar det inom andra raser? Jag vet att det är betydligt krångligare regler kring fullblodsaveln. Håller deras reglementen i EU-domstolen? Apropå EU-domstolen, vore intressant att se om det vore möjligt för valacker att få delta i Prix d'Amerique. Varför inte? År 2010 kan det inte anses vara ett "avelslopp" längre. Bara en tanke, om man har möjlighet att testa.
- Gabrielsson säger också felaktigt att det är uppfödarna som betalar in insatserna till Kriteriet och Derbyt. De flesta hästar säljs väl som 1-åringar, innan insatserna till dessa lopp ska betalas. Jag vet att Gabrielsson har ett annat upplägg, men jag tror det generellt sett är rätt ovanligt bland övriga uppfödare.
- Jag tror inte lösningen på hästbristen är att låta utländska uppfödare svenskregistrera hästarna. Frågan är om det i köparnas perspektiv är hästbrist? Ur speloptimeringens synvinkel är det risk för hästbrist...men finns det tillräckligt många hästägare för att ha fler hästar i träning än idag? (Återkommer till hästbristen imorgon.)
- Personligen kan jag se en vinning för svensk avel om stuterier som har sin huvudsakliga verksamhet i Sverige har en mindre filial i exempelvis USA eller Frankrike. Kan vi på detta sätt höja kvalitén på avelsmaterialet, så finns det vissa poänger. Godkänner STC detta, så tycker jag också att det är förkastligt att transportera hästarna fram och tillbaka över Atlanten för identifiering och frysmärkning. Då borde det gå att samordna med USTA (Amerikanska STC) på något sätt.
- Ska hästen kallas svenskfödd (smaka på ordet), så borde den väl logiskt sett vara just född/uppfödd i Sverige. (om inte, smaka igen på ordet svenskfödd och fundera över innebörden) Sedan finns ju begreppet "svenskregistrerad". Kanske ska vi använda båda uttrycken och särskilja begreppen? (Ungefär som färskpressad juice som är pressad upp till tolv månader innan den står i butikshyllan. Därför finns det nypressad juice...)
- I "Trav & Galopp 2010" som ges ut av STC , ATG och SG skrivs det på flera ställen om att exempelvis att Svenskt Travkriterium 2010 är "För år 2007 i Sverige födda och inregistrerade hästar". Observera att det står "och", inte "eller". Uppfödarpremierna utbetalas till "för i Sverige födda" o.s.v.
Jag vill poängtera att jag inte har alla konsekvenser klara i denna diskussion och är beredd att ändra mig, om någon övertygar mig om motsatsen. Jag uttalar mig enbart utifrån de fakta som jag har och mitt sunda förnuft. Har det gjorts någon konsekvensanalys? Däremot tycker jag att det vore stort att kunna ha en kvalitetssäkring i och med att man kan säga att en häst är svenskfödd. Då ska kunden veta att hästen är född och uppfödd i Sverige under våra svenska förhållanden och djurskyddslagar. Det är ju trots allt vad man säger. Det borde väl gå att säga att en häst är "USA-född, men Svenskregistrerad?", om den är just detta? Hur allt ska regleras är jag glad att jag slipper bena ut...för det lär finnas väldigt många ömma tår att trampa på. Jobba utifrån medlemmarnas vilja eller utifrån "mäktiga krafter"? Lycka till...
Per Johnsson har suttit med i ASVT:s arbetsgrupp i denna fråga och han uttalar sig i detta inlägg.
Jag och många med mig delar absolut din väns uppfattning i Svanstedtfallet. Exakt de tankarna kommer till mig. Skulle vi hylla en dopingdömd idrottsutövare på en idrottsgala? Jag skäms över att jag utövar en sport som inte ens kan hålla rent i sitt eget hus. Att han skulle vara oskyldig tror jag inte en sekund på efter alla vittnesmål, tänker främst på Erik Fredriksson som själv fick ta sitt straff men han hade i alla fall stake och ERKÄNDE trots att han vet att han är rökt i den här branschen nu. Och det märkligaste är ju att det inte är domen i sig som gör att han är rökt utan förmodligen för att han "tjallade" på kung Åke. Har för övrigt hört många pratat om det som hänt Bjertorp men få har vågat vittna och det kan man ju förstå när man läser om hot och utfrysning. Att inte kollegorna reagerar på fusket får en ju nästan att tro att de också har något att dölja och det är ju trist att man ska få de associationerna MEN varför reagerar ingen???
SvaraRaderaPrecis så är det... Det finns garanterat fler tränare som har intresse av att detta tystars ner. Det är skrattretande att herrar som Tomas Nilsson, Stig H mfl säger att vad de känner till så har detta inte förekommit i Sverige på 40-50 år... Trav-Sverige är som Per (Blodbanken) skriver en "sekt"!
SvaraRaderaMen hallå, är STC:s och journalisternas agerande en ursäkt för att ex kliva av ett uppdrag i en avelsförening? Är det inte att skjuta åt fel håll? Det ställningstagandet får ju inget att ändras. Men att lägga ner blodbanken.nu i protest - det skulle jag iallafall kalla reaktion med lite stake i. Eller att försöka samla fler för att ta ställning! Nu blir det bara en fet rubrik en dag, sen är det glömt.
SvaraRaderaJag förstår inte varför Gabrielsson är så upprörd. Varför måste han nödvändigtvis ha sina hästar i andra länder ? I så fall kan han väl löpa linan helt ut och registrera avkommorna där också. Det verkar som ett lyxproblem för några enstaka storuppfödare. Många skulle säkert sakna Gabrielssons hästar om han slutar. Personligen skulle jag minst lika gärna se motsvarande antal hästar, förhoppningsvis lika kvalitativa, från ett antal småuppfödare i Sverige. /Anders
SvaraRadera