Anonym: Hur vägs 2-årspretationerna i blup?2-åringsprestationerna vägs in som om det vore 3-åringsprestationer. Visst är miljöfaktorn stor även bland unghästprestatationer, men ändå betydligt mindre än för "äldre hästar". Man ska naturligtvis använda BLUP som ett hjälpmedel och inte en sanning när det är på "individnivå". Om en individ har ett högre index än vad man förväntade sig, så får man försöka hitta svaren och dra sina egna slutsatser. Liksom om ett sto har lägre index än vad man förväntade sig, så kanske man kan hitta orsaker. Man får helt enkelt väga in lite parametrar själv också, men då måste man också vara helt ärlig mot sig själv. Annars är det lätt att man lurar sig själv...
Gillar också blup generellt, fast tycker inte att man ska använda det så mycket på individnivå. Miljöfaktorn för unghästprestationer är också väldigt väsldigt stor.....
Jag måste också kommentera Niclas Andersson uttalande angående "Vinnarfesten",
"Se det som om du kommer in i en skobutik, då är det ingen ide att du går till damavdelningen och skriker att det inte finns en enda sko som passar dig, det är inte meningen att män skall hitta några fynd där. Bättre då att gå till herravdelningen direkt för att hitta en modell som passar mig."Det är väl lite huvudet på spiken (!). Om travintresserade TV-tittare ser ett "Travprogram" i TV-tablån, så förväntar de sig ett travprogram. Om det står "Helgmålsbön", så förväntar jag mig just helgmålsbön. (o.s.v.) Sedan är det djupt rotat att det ska vara V75 på TV4 kl. 18 och många travintresserade har det som en "rutin", kanske till och med "veckans höjdpunkt".
http://www.travnet.se/www/public/webb/default.asp?infoID=55108&infoTyp=nyhet
Är det någon som frågat "Jimmys farfar", vad han tyckte om det nya programmet?
http://www.youtube.com/watch?v=Kr_O6gDujL8
***
Jag fick för en tid sedan tips av Ulf Lindström (som jag träffade i höstas på resan till Lexington) om en indisk undersökning om arvbarhet bland travhästar. Den var skriven på engelska och innehöll 19 sidor, men underlaget för undersökningen är imponerande. Enligt mer insatta i forskning, så är det bland det mest imponerande som de sett när det gäller databearbetning och referenser till annan forskning. Gissningsvis har det tagit 6-8 årsarbeten att sammanställa detta.
Undersökningen heter "Inheritance of racing performance of trotter horses". En översikt finns på siten "www.sciencedirect.com" och den har publicerats i "Livestock Science". De som står bakom undersökningen är A.K. Thiruvenkadan, N. Kandasamy och S. Panneerselvam, Namakkal-637 002, Tamil Nadu, Indien.
Jag fick i helgen åtta intressanta punkter av Ulf som läst undersökningen.
1. Inavel i den amerikanska travhästen ÖKAR fertiliteten!
- Det är sannerligen en intressant uppgift. "Snacket" går att fertiliteten minskar i takt med inaveln och att det på sikt kan vara ett hot mot den amerikanska aveln.
Översatt citat (s.164), "Således drar forskarna slutsatsen att generellt sett verkar inte inavel vara en betydande faktor som påverkar den reproduktiva förmågan hos Standardbred hästar."2. Fransk inavelskoefficient bara ca 2% genomsnitt. Det är resultatet av att 25 anfäder ändå bara utgör hälften av den faktiska genpoolen i fransk travavel, istället för Messenger.
(Messenger var en grå fullblodshingst som kom till USA 1788. Han är farfars far till Hambletonian 10.)
- Det låter rimligt. Jag är inte så insatt i den kallblodige travaren, men det känns spontant som att det finns fler anfäder. Det förklarar att de kan hålla en förhållandevis låg inavel, trots att det blir allt mer av Järvsöfaks och Elding i avkommorna.
3. Tidig debut (2år) betyder längre löpskarriär.
- Det är jag inte förvånad över. Jag har gjort en egen undersökning som inte alls var lika omfattande som pekade på precis samma sak. Dessutom så tjänade de hästar som startade som 2-åringar mer pengar, även som äldre jämfört med de som debuterade senare.
Fysiskt så klarar hästarna att prestera på en hög nivå som 2-åringar. Det är till och med gynnsamt, för att förbereda och stärka skelettet och lederna. Det som är "risken" är om psyket inte hänger med eller om man pressar för hårt.
4. Ändå, debut som 2-åring har LÅG arvbarhet, egentligen resultat av god träning.
- Det är nog också logiskt, även om det säkert finns de som protesterar. Tävlingsresultaten som 2-åring värderas inte så högt i BLUP. Alla resultat från 2-åringssäsongen värderas som om de gjorts som 3-åring.
Jag tror alla kan skriva under på att det är i högsta grad en miljöfaktor, om hästen kommer till start som 2-åring. Det finns tränare som kategoriskt vägrar att starta sina hästar som 2-åringar, men å andra sidan tränare som gör sitt yttersta för att få dem till start 2-åringar. Miljöfaktor = låg arvbarhet.
*) Återkommer till ett ytterligare resonemang kring 2-åringsstarter i slutet av detta inlägg.
5. Efter 7 år är kvarvarande ston i träning lika bra som h/v. Slutsats: Ston ska tas till avel tidigt eller om de är bra som 7-åringar, så kan man fortsätta ut till och med 10-årssäsongen.
- Det var också intressant... Det finns exempel på "superston" som har hävdat sig i världseliten upp i hög ålder. Spontant tänker jag på Camilla Highness och Nealy Lobell. Om man vänder på detta, eftersom vi inom ASVT och BAS diskuterar "Stofrågan". Då bör det alltså vara rimligt att ston och h/v tävlar separerat från varandra tills de fyller sju år.
6. Förbättring av rekordtider är betydande 2->3 år, men sedan mellan 3->4, osv obetydlig.
- Det har nog att göra med att för varje år som går tar miljöfaktorerna över arvet.
7. Slutklämmen i artikeln är hur man ska kombinera, förbättra, analysera nya faktorer i BLUP etc. Den övergick mitt förstånd...
- Ok, jag passar nog också på den frågan. Kanske något för Torvaldur Arnason som konstruerat BLUP för travhästen att bita tag i?
Om jag ska citera genetikerna: "Alternativa genetiska modeller kan måhända ge bättre förståelse för faktiska data, som icke-additiva genetiska effekter, kvantitativa egenskapspunkter (QTL), icke-parametrisk rangordnings-metodologi."Hoppas ovanstående citat var klockrent för er...det var det dock inte för mig. ;-)
Jag fick ytterligare ett intressant tillägg från Ulf som forskningen hade visat.
8. Arvbarhet för hästar att fela (galoppera) i lopp är tyvärr belagd i högre grad än vi kanske vill erkänna.
- Jag som trodde att det var kuskens fel att hästen galopperade. :-)
Visst kan det vara möjligt att den är ärftligt för hästarnas benägenhet att galoppera i loppen.
Sedan skickade Ulf ett försök att sammanfatta undersökningen i enklare termer.
"Forskningen i genetik som underlag för avel visar att 1 av 4 hästar idag kan "göras" i syfte att nå framgång som tävlingsindivid (insprunget, rekordtider, etc). Det betyder att 3 av 4 hästar blir framgångsrika utan att vara genomtänkta utifrån avelns vetenskapliga utgångspunkt. Forskarna anser, har som föreställning, att vetenskapligt baserad avel idag bör ge 1 av 3 framgångshästar. Egentligen stämmer det med vad vi dödliga upplever i travet, dvs 3 av 4 toppindivider är inte fallna efter absoluta drömkorsningar och av de absoluta kanonerna finns också "hemmabyggen" som Ina Scot, Opal Viking, etc.Hmm...det var intressant, även om det går emot mina teorier. Om man ska se på det rent "statistiskt", så ska man också ställa det mot "populationen". Hur stor del av populationen anses vara fallna efter "absoluta drömkorsningar"? Frågar man varje enskild uppfödare så är väl 100% födda hästar "drömkorsningar", men om man ser det objektivt är det nog kanske max 10% som kan anses vara "absoluta drömkorsningar". Om dessa 10% producerar 25% av toppindividerna, så är det troligare att man hittar en toppindivid genom en "drömkorsning". Istället för att 90% av populationen producerar 75% av toppindividerna.
Filosofiskt är kanske läget idag det bästa, för vad om en dag 2 av 3 toppindivider kunde avlas vetenskapligt, vilka uppfödare skulle fortsätta med sina halvhyggliga stobesättningar?"
"Ja, genetikerna har massor med problem med metoder och datamaterial, inte minst är de oense om vad man ska göra med alla de individer ur årskullar som aldrig kommer till start, som har nollor i statistiken. (Detta är samma bekymmer som forskare har som använder enkäter, intervjuer: vad gör man med de som inte vill delta, med de som svarar "vet ej" osv?)"Sant...
*) Fortsätter resonemangen kring 2-åringsstarterna.
Ulf skriver: "Det är ett väldigt ståhej om start som 2-åringar, men vad betyder egentligen skillnaden för framtida samband i statistiken mellan 2-åringar som startar i december och 3-åringar som startar i januari och februari? De tränare som vid årsskiften avvaktar 5-7 veckor med debuten kanske har insett att konkurrensen är skonsammare i tidiga 3-åringslopp? Borde minska risken för fysiska skador och psykiska knäckarupplevelser för individerna?Visst är det ett abrupt säsongsavslut den 31/12 varje år. Så fungerar det i travvärlden av praktiska skäl. Egentligen kanske man borde väga in när hästen är född i statistiken? Det är inte onormalt att det skiljer ca 6 månader mellan den häst som föds först och sist i en kull. (Finns alltid enstaka hästar som faller ur denna ram också, oftast s.k. tjuvbetäckningar. Bortser från dessa.)
Artikeln finns att köpa på följande länk för $31,50. Till ScienceDirect!
De som har lånekort på större bibliotek kan lasta ner artikeln gratis från bibliotekens elektroniska abonnemang. Har man inte själv lånekort, så kan bekanta fixa det och skicka pdf-filen via e-post.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar